Våra hästar

Vi har just nu sju egna hästar, sex ston och en unghingst. Alla ston används eller ska användas i avel. Alla hästar utbildas eller ska, när de når rätt ålder, utbildas i ridkonst. Jag har två olika raser; Kallblodstravare och Pura Raza Española. Jag tycker att kallblodstravaren är vår egna nordiska version av PREn. Båda raserna är fantastiska ridhästar, de har lätthet för samling och ofta en hög ambitionsnivå och mycket temperament när det behövs. Samtidigt är de modiga och oftast orädda hästar.

Båda raserna är också lagom stora och väldigt bekväma att sitta på. De är ju fantastiskt vackra med sitt hårsvall och sina knälyft. De är också bra körhästar och kan faktiskt hoppa hyfsat. Genom att avla på båda dessa raser kan vi erbjuda bra ridhästar för alla typer av plånböcker. 

PREn är avlad för att vara den perfekta ridhästen sedan 1500-talet. Därav har rasen lite försprång ridmässigt mot vår kallblodstravare. Mina PRE-hästar imponerar på mig varje träningspass utan överdrift. Deras förmåga att balansera sig, den lätthet de rör sig med och de har en otrolig utrstrålning! De har full kontroll på sin kropp, en total kroppsmedvetenhet som jag aldrig tidigare sett hos andra hästar!

Vad mer därtill? Mina PRE-hästar är alla väldigt milda till sättet, det finns ingen skärpa i dem, varken mot andra hästar eller människor. De vill alltid vara till lags och visar på stor klokhet när de snabbt förstår sig på nya saker. De visar väldigt sällan nervositet utan är stabila i psyket även om de är ganska dramatiska i sitt uttryck. Grävmaskiner, hästtransporter, nya platser, nya människor, lastbilar, motorcyklar, nya hästar, ensam i stallet m.m. m.m. är inte något problem för mina PRE-ston!

Mina kallblodstravare är vänliga om än känsliga och okänsliga på samma gång. De har egna åsikter och blir lite ställda i nya situationer även om det är snabbt övergående. De är modiga hästar som tar det mesta med ro, inte skvättiga eller studsiga. Vill man däremot få lite gnista under träningspasset är de snabbt med på noterna och kan med sin starka bakdel visa många fina piaffer och skolsprång när de väl har utbildningen att koordinera sin kropp rätt.

En tryggare häst än kallblodstravaren får man leta efter, däremot är de inte lika "färdiga" ridhästar förutsättningsmässigt som mina PRE-ston. De måste lära sig att koordinera sig och hitta balansen, men när den väl finns där så har de både styrka och samarbetsvilja att göra vad som helst för sin ryttare!